Igår gick Humlan över rengbågensbro, hon har varit en av våra fodertikar. När man håller på med hundar och valpar, så fins det vissa valpar som aldrig riktigt flyttar hemifrån Humlan var en sådan valp, när hon kom hem och hälsade på kom hon som en frisk fläkt, här har jag bott förut. Den här valpen hade vi bestämt att vi skulle behålla, men vi skulle lämna ut henne på foder det ringde folk hela tiden, men ingen var bra nog i mina ögon, till min lilla Humlan så vi bestämde att hon skulle stanna hemma. Men så ringde det en tjej det var Katarina och ville titta på Humlan och det kändes så bra. Jag glömmer aldrig när Katarina kom och Humlan var i hagen, Katarina satte sig ner i gräset och Humlan kröp upp i knät på henne, den blicken Humlan gav henne sa äntligen kom du. Det har varit en stor glädje att få haft dej Katarina som fodervärd. Och vi tackar dej av hela våra hjärtan, för det underbara liv du gav Humlan. Nu springer hon på dom gröna ängarna där ingen smärta fins, med pappa Budda och mamma Vera. Du var en underbar hund Humlan som lever kvar i våra hjärtan.
katarina
14 oktober 2009 11:25
Tack Gerty o Jan och framförallt till Humlan som trots allt valde mig, för det gjorde hon, det vet jag. Konstigt hur allt helt plötsligt blivit helt meningslöst, tomt och utan mening.
Det gör ONT. Vi har haft så mycket roligt tillsammans jag o Humlan.
Men jag tror också att min lille "humla" tog beslutet för mig genom att visa mig vägen i och med att tillslut dra sig undan och därmed försökte säga -nu får du ta det sista beslutet, nu orkar jag inte mer-. Hon fick somna in här, hemma, i skogsgläntan där hon lagt sig för att inte orka mer. Hon var den bästa av ALLA.
Tack för att ni gav just mig möjligheten att ha en sådan fantastisk hund.
Humlans matte Katarina
Ruth
14 oktober 2009 15:46
Så fint du och Katarina har skrivit om Humlan, hon var en mycket vacker hund. Tragiskt att dom inte blir så gamla som oss, ett hundliv är kort och intensivt, glädje och sorg. Mina varmaste tankar till er.
http://bernamis.bloggplatsen.se
lillis
14 oktober 2009 18:01
Jag håller med Ruth att ni skrivit så mycket fin om Humlan och det känns alltid tråkigt när man mister en trofast vän.
Tänker på er
Kram
http://danslillis.bloggplatsen.se
Cina
14 oktober 2009 18:42
Kan bara hålla med de andra om att ni skriver så vackert om HUMLAN så här sitter jag med mina tårar som trillar ner för mina kinder!
Tänker på er!
Kramen
http://heavenladyn.bloggplatsen.se
Siv viggo o Orvar
14 oktober 2009 23:19
Tänk alla dom som inte känner för djur dom får aldrig vara med om detta att känna den enorma glädjen och den bottenlösa förtvivlan för och med djuren .vilken förlust.Ni skriver så otroligt fint när ni beskriver känslorna att man känner otroligt mycket med er.
Kram från oss som är Prilycke fan Siv
Lena
15 oktober 2009 11:22
Mina tankar är hos er. Det gör ont......
Kram Lena
Nina och Patrik
15 oktober 2009 13:52
Sov gott lilla Humlan och kram till matte.
Nina, Patrik, Blondie och Klara