Detta var värdens bästa berner, undrar ni varför, jo hon var ju min. Detta är Prilyckans Mysiga Judith, som för länge sedan är borta, och som springer på dom gröna ängarna, med mina andra fyrfota vänner. Den här Judith stod för varje bokstav i sitt namn, hon var bara så mysig, det var en stor tik vägde 56kg när hon var i sina glans dagar, tjock nej hon var kraftig som en hane. Hon fick en kull med 4 valpar, hon hade ju sina fel och brister hon som alla andra, hon var lite trång i bakstället, och hade väl behövt ett kraftigare huvud. Men här kan man prata om inre skönhet, hon var så snäll och så stabil så det var en fröjd att äga denna hund, men så var hon också ett busfrö mellan varven. Jag kallade henne ibland för en skithund, för var det något som var äckligt så tyckte hon att det var hennes så det kan man äta upp. Så för det mästa när hon skulle gå in så kom hon så fint ända till grinden då vädrade hon och vände om, ligger det inte en s--t där, då stängde hon av höraparaten och stack iväg, jag gapade och stampade i marken och var arg, då kom hon tillbaka och viftade på svansen och blängde under lugg. Så tittade hon på mig och hela hennes kroppspråk sa, visst älskar du mig, visst är jag din bästa hund, hon visste redan svaret, och jag visste att hon tänkte det var bra det, för jag tänker äta s--t i morgon igen, ja det var min Mysiga Judith som jag saknar så mycke, jag kan fortfarande höra hennes steg, fast det är så länge sedan

Idag grattar vi våran Krösamaja och hennes syskon som fyller 2år       

Tänk att detta lilla pusfrö blivit så stor.

Detta är Prilyckans Akilles "Akilles" och Dogwoods Benson "Bertil", dessa hundar passade jag mycke, golden hade vi ju fött upp, och bernen kom från min vännina, två jätte goda hundar. Deras matte var ensam på den tiden det var därför vi hjälpte henne med hundarna. En tid jobbade hon på ett stort bageri på natten då fick hundarna sova hos oss, så dom inte behövde vara ensamma, när matte kom och hämtade dom tidigt på morgonen, hade hon nybakat bröd med sig som hon plaserade på hatthyllan, det tyckte våra bar var toppen. Jag måste bara berätta när, Akilles och Bertils matte skulle börja studera, så det var ju till att rasta och mata vovvarna innan hon skulle iväg, så var det ju namnet Bertil var väl inte så vanligt på en hund, men hon som alla tjejer så snackade hon på om sitt liv, det blev ju en del snack om Bertil, ibland tittade dom andra på henne, och tyckte att den där Bertil hade konstiga vanor.Så hände det en dag när hon skulle rasta hundarna så hände ett missöde, där låg en hög med skit och Bertil kände väl för att dofta gott, så då kan ni förstå vad han gjorde, just det han rullade sig i denna skithög, och då var det ju bara hem och tvätta hunden, och missa bussen. När hon väl kom sig iväg, rusade in på lektionen och bad om ursäkt, att hon kom försent, för den j---a Bertil rullade sig i skit, det blev tyst, så var det en som sa, vem f-n är denna Bertil ??? med dessa konstiga vanor. Då tittade S----n på dom, min hund så klart !!!!! då blev det ett gapskratt vi trodde det var din sambo, och undrade vad det var för en knäppgök du polade med. Det var ett gammallt minne som poppade upp, så många galna minnen som förknippas med vår fyrfota vänner 

  EBBA

PRINCEN

Ebba och Princen har haft träff, och tycke uppstod, så nu hoppas vi på snått i början på maj, vi skall på träff i morgon igen. Princen hade kunnat fått bott här i en vecka på kärlekssemester, men så föll det sig inte bättre att det var flera damer här som luktade gott, så det var inte så lämpligt, någon för gammal och några fel ras, inte för att jag tror att Princen brytt sig, brudar som brudar. Så något sjömansliv blev det inte för Princen, det där ni vet en flicka i varje hamn, han fick allt vackert sitta hemma och tråna tills vi knackade på. Så nu håller vi tummarna att det bli smått  

En dag på utställning på den tiden det begav sig, så här såg helgerna ut på den tiden. Jag ser på blicken på hundarna att vi håller på att packa upp fikat, två av hundarna ägs av en valpköpare, dom andra tre är mina. Valpköparens svärmor var alltid med oss på utställning, och då hade hon en extra mat låda med smörgåsar i till hundarna, det var gott pålägg på dom mackorna, det visste hundarna. Jag får presentera dom här fina damerna, från vänster. Märta, Lotta, Betty, Syrran och Ida. Det är många år sedan vi hade glädje av dom här flickorna, så nu springer dom på dom gröna ängarna. Så mycke glädje och fina minnen dom gav oss.

Det här är min första Golden, den köpte jag på Dogwoods Kennel, hon hette Dogwoods Pussi Girl men kallades för Malin året var 1979, så lycklig jag var när jag hämtade denna valp, tyvärr fick jag bara behålla henne i 3år, fick ta bort henne på grund av sjukdom. Våra barn var ju små då, så jag var hemma, jobbade extra på helgerna, då var ju Janne hemma med barnen. Förr när man jobbade extra fick man semesterersättning en gång om året, det var ju en viss procent av lönen som man fick, dom pengarna kom i juni eller juli. När vi hade bestämt att vi skulle skaffa hund, så jobbade jag så många helger som möjligt så jag kunde få bra med semesterpenngar, skulle ju ha dom till min lilla valp. Och det gick vägen 2 tusen kronor extra och mitt valpköp var räddat, pengarna räckte till valp a 1,800 kr ett halsband ett koppel, en säck foder, det var väl använda pengar. Jag har fortfarande kontakt med denna uppfödare, jag fick inte bara en go valp, utan en vän för livet. Senast idag talade vi i telefon om denna goa valp Malin. Jag tyckte ju att bilden på Malin var så fin, jag visste ju inte hur hundarna skulle stå med benen, hade aldrig varit på en utställning, så efter jag tagit denna bild, skulle vi åka till uppfödaren och hälsa på, tog med mig bilden för att visa, stolt som en tupp var jag ju, ingen hade ju en sådan vacker hund som jag!!!!!!! så tittar hon på bilden och säger, hon står ju inte bra med benen, jag bara tittade på henne och tänkte, är hon inte klok kärringen ser hon inte hur vacker hon är hela hunden. Ja detta pratade vi också om i telefonen i dag och fick oss ett gott skratt. Detta var en liten nostalgitripp.

Jag vill tacka er alla för dom fina och tröstande kommentarer jag fått, det värmer, det är alltid svårt med sista resan. Jag saknar henne så, men när dom inte orkar mera är det våran skyldighet att hjälpa dom, och se till att det blir ett fint farväl.Det fins ju en annledning varför vi har djur, jo för vi älskar dom. Så än en gång mina vänner ett stort tack.

I dag har vår älskade Maja lämnat oss, vi tackar dig för dom fina 12 åren vi fick tillsammans. Du var så snäll och god mot alla, både djuren och barnen bara älskade dig.Det kommer att bli tyst här hemma nu, fastän vi har flera djur här hemma, du gapade dig till det mästa. Vem skall gapa över bärpåsarna när vi storhandlat, för det visste du ja att i en av påsarna låg det en godispåse till er. Maja du kommer att vara saknad av oss alla, du var så fin. När du la din tass i min hand i dag för sista gången, vad det som jag ville gå i bitar, men du tittade på mig med dina fina ögon, då förstod vi varandra, du visste att jag gjorde allt för dig. SOV NU SÖTT MIN ÖGONSTEN