Detta är en bild på mina gammla vänner, som för länge länge sedan vandrat över rengbågsbron. Damen till vänster är min första Berner,hon hette Sennegårdens Yuffa kallades för Sara, jag hade henne på foder. Damen i mitten hette Skånegårdens Teckla kallades för Pia och var mormor till min stamtik. Damen till höger är Dogwoods Ivory kallades för Ida, hon var min andra Golden, och blev min första avelstik. Tänk jag minns det som om det var igår när Ida och Sara valpade, dom valpade med 8dagars mellanrun. Ida valpade den2/4 1985 fick 8valpar och Sara den10/4 1985 hon fick 11valpar. Det var mina första valpningar hade inte varit med om dett förut, det var helt underbart, att få se dessa små födas. Så det var dessa två damer Sara och Ida som blev starten till mitt hundintresse, både när det gäller avel,lydnastävling och utställningar. Tänk så många mil jag sprungit på lydnasplan och i utställningsringen, och alla nätter jag suttit och väntat när valpisarn skulle komma, men det har varit ett kärt besvär, ett liv som jag inte skulle vara utan.För att inte glömma alla goda vänner vi fått genom detta hundliv, och alla underbara valpköpare genom åren. Det är många år som runnit förbi, jag är inte lika aktiv i ringen längre, men ett gäng hundar har jag ju, och hoppas att jag skall få se yttligare några valpar födas. Det är så sant som det är sagt. HUNDEN ÄR MÄNISKANS BÄSTA VÄN.