För en tid sedan var vi på returvaruhuset, där har vi ju klippkort. Vi hade handlat och skulle gå, då kom det ett billass med grejor som skulle lämnas, nyficken som jag är var jag tvungen att stanna och se vad det var. Då fick jag se den här gammla kolboxen, en sådan hade jag inte sett sedan jag var liten och det är ju många år och kilo sedan. Jag sa den skall jag bara ha, jag frågade vad den kostade den är dyr sa dom för sådana får vi aldrig in det är första gången som vi fått en sådan, dom ville ha 300kr jag tar den, älskar sådana gammla prylar. När jag köpt något och tjejerna kommer hem och dom tycker att det är fint då brukar dom säga att dom sätter sitt namn i botten, dom tänker väl på arvet, det här har ju barnbarnen hört. Så när vi hade köpt denna kolbox var Emil, när vi satte oss i bilen och skulle åka hem, och jag pratade om vad glad jag var som hittade denna pryl, Emil satt tyst och lysnade, så ropade han till farmor jag sätter ett E i botten så är den min, innan dom andra kommer hem, för då är det kört. Jag frågade om han visste vad det var, det visste han ju inte men så glad du blev när du hittade den så måste det ju va en bra grej. Och det gäller ju att hålla sig framme sa han och skrattade

Detta fat har följt mig hela livet, det var något som vi använde vid högtider och när det var kalas, jag tyckte det var så vackert. Sedan vid vuxen ålder och fick egen familj, frågade jag mamma om jag inte kunde få det fatet, nej sa hon det får du inte nu för det är det enda jag har kvar från min ungdom, hon hade fått det på sin 20årdag av sin bästa kamrat, mamma  hade varit 106år om hon hade levat, så fatet har några år på nacken. Eftersom tiden gick och mina föräldrar gick ur tiden, och vi skulle dela upp bohaget efter dom, föll fatet på min lott, å så glad jag blev. Varje gång jag tittar på det fatet kommer jag ihåg alla kalas när våra släktingar var där, när jag var liten och det var kalas var det inte frågan om att barnen skulle sitta för sig, vi satt alla tillsammans och vi barn blev lika uppmärksamade som dom vuxna. Så nu hoppas jag att någon av våra barn tar hand om fatet en dag och vårdar det ömt.

I dag har jag varit hos frissan, och klippt mig, lika nöjd som vanligt, det är ju tur att jag är snygg i håret idag, för det är ju dräggeldax i dag på tv, så nu är denna dagen räddad. Barnen är lediga denna veckan så Emil kom igår. Nu får ni ha en bra kväll, för det tänker jag ha

Våra barnbarn har ju alltid varit mycke här hos oss, dom har varit med om det mesta vad det gäller djuren, och sett när vi behandlat djuren när dom varit sjuka, valpningar,och även avlivningar när det inte gått längre. Så när vårat tredje barnbarn skulle födas pratade jag med pojkarna dom var ju bara 4 och 2år, så den lille han förstod ju inte så mycke. Men jag förklarade för dom att när mamma skulle till sjukhuset och få ut bebisen, så fick dom bo här hos oss tills mamma kommer hem. Den stora satte sig på stolen och jag så att han funderade, så sa han varför kan inte mamma komma hit till dej farmor när bebisen skall komma ut, för du är ju doktornär, det var ju att  ha höga tankar om sin farmor, ja dessa barn så fina mimmen dom ger oss

Sent i går kväll efter vi gått till sängs, vaknade jag av att det blixtrade och så kom mullret då vet jag inte vad jag tänkte, steg upp tog på mig kläderna hängde hundkopplen vi dörren, satt uppe en timme men det blev inget av åskvädret, men jag har sovit med kläderna på i natt. Vi har ju ström och en telefon som fungerar, men vi har ingen värme, men det fins ett ordspråk som säger varma flickor fryser inte, så jag får dela med mig av min värme. Vi har 2 elelement och så har vi ljuslyktor med värmeljus så det fixar sig. Gårdagen blev inte som vi hade planerat, våran Maja fyllde 10år igår men det blev inget kalas. Ni undrade vem dräggelpär är det är Mikael Persbrandt.

För 8 år sedan brann vårat hus det var ett åsknedslag och vi miste allt vi ägde, men ingen blev skadad, då fick vi bo i husvagn i 6 månader men allting går. Igår kväll tyckte jag att det mullrade men var inte säker, men efter en stund blev Budda så orolig han är så rädd för åskan, jag gick ut och lysnade men hörde inget och efter en stund lugnade han ner sig, jag gick till sängs men vaknade vid halv 2 att det mullrade igen men långt borta, men det kom närmare och då började  Budda bli orolig igen så jag gick upp och ropade på Janne att han skulle komma ner, ingen får sova på övervåningen när det åskar, det har jag med mig från barnsben. Jag slängde ut en madrass på golvet så jag kunde ligga hos Budda, sa till Janne att han får va hos Jacki. Jag gick till Budda och lägger mig på madrassen, då small det, jag har aldrig hört en sådan smäll, huset skakade, och ljuset sloknade fick tag på ficklampor och tänker bara det inte börjar brinna. Jacki den lilla stackarn blev ju livrädd så Janne springer in till henne och så ropade han det ryker här inne och det slog lågor ur telejacket i köket. Då fans det ju bara ett i huvudet ut med djuren och ringa 112 brankåren kom och det visade sig att telefon ledningarna hade brunnit. Det är en del som blivit fördärvart, men vi hade tur denna gången. Men har man gått igenom det vi gjorde för 8 år sedan, då mår man inte så bra, för den helvetes natten gick i repris i huvudet i natt, men ingen blev skadad det får man vara tacksam för. 

Igår hade vi semester Janne och Jag, Anna-Lena var hemma och tog hand om hundarna. Först åkte vi på shopping runda och det började ju bra, skulle hämta pengar då var bankomaten stängd, åkte till nästa då fungerade inte korten, och jag som var så köpsugen, men jag sa vi får handla för dom pengarna vi har och söka upp en annan bankomat på vägen, för vi skulle ju vidare till Ruth. Sakt och gjort, gick där i affären och tittade, fick se ett smycketräd och skulle titta på detta, ja vad hände då, jo alla träd som stod på hyllan rasade två i golvet och gick sönder, och alla vände sig om och tittade på mig, jag har väl alltid tyckt att det skulle vara roligt att stå i rampljuset men inte på detta viset !!!. Sedan bar det iväg till Ruth skulle hämta det mitt röda guld från Värmlandskogarna (jag menar lingon inte Christer S). Hos Ruth hade vi en toppen dag, hon bjöd på mat och dryck och allt var jätte gott, så bytte vi grejor, och det blev mycke prat och mycke, mycke skratt, så vi tackar Ruth för en helt underbar dag. Nu är det eran tur nästa gång att komma till oss, och det får inte bli så långt mellan gångerna

Idag kom Anna-Lena och Carolina hem, och så gav vi oss ut på turne, vi åkte till returvaruhuset och där fyndade vi. Jag köpte 3 filtar till katterna, en prydnad att hänga på väggen, garn, 2 små prydnassaker, leksak till Jacki, allt detta kostade 130,00 det tyckte jag var billigt, så jag är nöjd med dagen.