Våran Jacki har lämnat oss idag, det är tungt du var alldeles för ung. När jag ser tillbaka på tiden med dig det var något med dig som jag inte kan förklara.Du blev förlöst med snitt, och du var ensam i kullen. När dom kom ut och la dej i mina händer gick det som en stöt igenom kroppen, och ja sa du är min Jacki du skall stanna hos mej, jag trodde att vi skulle få många långa år tillsammans, men ödet ville något annat, du fick problem med din höft, så från att varit en glad och sprallig hund så blev du orolig, du fick ju tabletter för detta, men smärtan blev inte mindre utan tvärsom, så nu tvingades vi ta detta svåra beslut i dag, det enda jag kan trösta mig med är att du inte har ont mer, jag saknar dej så. Men min älskade Jacki jag vet att när du i dag vandrade öve regnbågsbron, stod moster Maja och väntade på dej, så nu kan ni springa på dom gröna ängarna där det inte fins någon smärta. Det blir så tomt utan dej Jacki. Jacki min Jacki.