Nu skall jag berätta när jag satt på hästryggen första gången. Jag är ju uppväxt på en liten Ö så jag hade knappt sett en häst på vykort. Men med tiden flyttade jag till staden och där fick man ju se än det ena och än det andra, även hästar jag tyckte det var fina djur men stora. Tiden gick och det blev familj och barn, och kunde man bli med barn så kunde man bli med hund, så fick det bli. Så köpte vi våran första Golden, så skulle vi åka på valpträff och hade en trevlig dag med hundarna, men så hade hon en häst som stod i en hage, och jag var så inponerad av dom som vågade rida detta stora djur. Och så frågar mäniskan om det inte är någon som vill rida, Janne pötte på mig och sa nu har du tjansen, så jag sa ja, det hade han ju inte väntat sig. Jag földe med henne in i hagen, tittade på hästen och sa här kommer jag inte upp så du får hämta en pall, så till slut kom jag ju upp på hästen och han var stor, och jag skall säga er att jag har aldrig varit så nära himlen som när jag satt på denna hästrygg, så jag sa du släpper inte hästen utan du får leda mig runt i hagen. Jag såg ju att mina barn tittade under lugg, gud nu har hon skämt ut sig igen!!!!!!! Väl hemma efter denna händelserika dag, så ringer min mamma och frågade var vi varit jag har ringt hela dagen, så berättade jag var vi varit och så sa jag vet du vad jag gjort,jag har ridit för hon har häst. Då ropade hon på pappa Johan Johan vet du vad hon nu har hittat på, hon har ridit på en häst, jag tror att hon inte är riktig klok den ungen, och så ropade hon till mig och sa du köper ingen sådan i varje fall och nu hör du vad jag säger.Tänk så typiskt föräldrar tror att dom kan styra och ställa fastän vi är vuxna. Sådan förälder är inte jag nej, nej, inte jag inte.