Jag vill börja med att tacka för alla tröstande och värmande ord i bloggen och i gästboken på hemsidan. Det är tungt, det vi kan trösta oss med att hon fick sluta här hemma och utan smärtor och med husse vi sin sida, då tror jag att hon vandrade nöjd över bron. Men livet måste ju gå vidare vi har dom andra att glädja oss åt. Jacki är vår stora tröst just nu det lilla grynet, glad och beskymersfri och livet framför sig. Jacki var 8 veckor igår och Hedda har åkt hem till sin husse och matte och Jacki skall ju stanna här