Idag har min lille Leo gått över rengbågensbro. Du fick bara 5år, men vilka härliga och roliga år vi fick tillsammans. Han har varit sjuk en tid, vi försökte med än det ena och än det andra men det hjälpte inte. Tänk Leo när jag fick se dig första gången du var alldeles ny född, du hade en så go mage alldeles fläckig presis som en leopard därför fick du heta Leo och jag sa du skall stanna här hos mej. Våra måltider vi hade ihop det började med frukost, det kunde vara skinka och leverpastej och du åt med god aptit, men efter du svalt detta sa du "osten då" ingen riktig frukost utan ost. Middagen när du satt nedanför min stol och viftade på svansen. Jag tror att du inte hade bestämt dig om du var katt eller hund. Du satt där och väntade, du skulle ha min talrik med mosade potatis och sås, då var allting bra. Och tänk Leo så lycklig du var när det närmade sig jul och vörtbrödet kom fram, då kunde du inte hålla tassarna i styr då snodde du brödpåsen för du älskade ju detta bröd. Vörtbröd och katt hör väl inte ihop, men det är väl ytterligare ett bevis på att du var spiciell. Och Leo det tunga beslut jag fick ta idag det vet du var för ditt bästa.

Sov nu sött min lille kille

I dag har det inte hänt något speciellt, det har regnat från och till kallt är det också, så idag har det blivit inne jobb, men det skall ju också göras. Skall mata mina hundar, sedan skall jag ta fram min stickepåse och sitta och slappa lite

I dag har jag varit och ögonlyst en av mina golden tikar och det var ok. Så nu blir det parning till helgen, hoppas att det går bra. Det skulle ljuvligt att få små goldenbebisar, jag längtar så, det suger riktigt i bebistarmen. Det blir tikens tredje kull, hon är så mysig denna tiken Hedda heter hon, vi har två tikar efter hennes förra kull här hemma, som blir två år i juli. Så nu hoppas vi på det bästa, och att hon och hanen fattar tycke för varandra

Idag har det inte hänt så mycke, har varit en riktig slappe dag.Ni måste ju förstå att jag har så ont i mina fötter efter allt dansande i går kväll. Bjöd upp gubben sen blev det fullfart,det hadde inte vart lönt att han hadde nobbat, så den stackarn har träningsvärk idag. Men så är livet med lilla mej

I kväll blir det tv för hela slanten Lasse Stefanz i två och en halv timma, det blir en kväll som heter duga, det är ett band som jag gillar, dom är jätte bra. För två år sedan var vi och lysnade på dom med ett annat par, det hör till saken att jag fyllde jämt och att det andra paret firade jämn bröllopsdag.Vi hade en så trevlig kväll när kl närmade sej halv tolv och han började prata då hörde vi plötsligt våra namn ropas upp,dom ville att vi skulle komma upp på scenen. Då hade våran dotter skrivit till dom på deras  hemsida och berättat om oss och att vi skulle dit den kvällen. Dom hade även fått reda på att vi varit gifta länge, och väl uppe på scenen så ställde givitvis så nära Olle som möjligt. Och han la handen på mina axel så spelades

" De sista ljuva åren " . Då blev de yterliggare en träff med en kändis även han är en av männen i  mitt liv. 

De blev en oförglömlig kväll

 Idag tänkte jag visa lite av mina stickningar. Dom här barnkläderna som jag stickar, skänker  jag till röda korset. Det bruckar bli en påse varje månad.

Folk har lämnat restgarn till mej och av det har de blivit att jag knoppat ihop små tröjor. Jag bruckar även själv köpa några nystan varje månad.

Det är mitt sätt att hjälpa andra i nöd. Röda Korset skickar ju iväg kläder, även säljer och lottar ut för att få ihop pengar.

I går blev det inte mycke tid vid datorn, fick inte tid att blogga runt. För jag hittade ett så sött mönster på en bebisoverall, hadde ett melerat garn i pastell färger. Så det va fram med stickepåsen, på med Alfs nya cd så försvann bara tiden.Idag har jag tvättat och strykigt har lite kvar tills imorgon, tycker det är rätt kul att stryka,för att inte prata om att lägga in det i skåpet, jag har skåp mani allt måste ligga snyggt och prydligt annars måste jag städa, kläderna skall ligga så att jag kan ta fram dom i mörker, knäppt va men alla har vi våra käpphästar, detta är min.

Jag såg att Ruth hadde kommenterat att Alf hadde varit hemma hos mig. När vi hadde köpt huset och flyttade ut på landet, så sa minna jobbar kompisar, "nu får du ha en inflyttnings fest", på den tiden var jag frisk och jobbade. Jag hade parat en tik och fått valpar, så jag hadde inte tid med någon fest. Året efter på våren sa dom "hur blir det med den där festen du skulle ha ? " Jag sa det kan jag väl ha, men på ett vilkor att ni fixar så att Alf R kommer med, dom svarade "är du dum eller ? det går inte". Nähä ingen Alf ingen fest. Och kommer ni ändå så bjuder jag er inte på kaffe engång sa jag, då förstod dom, att så ville jag ha det. Dom ringde till artistförmedlingen och dom lovade att framföra vårat ärende, det gick ett par dagar så ringde det en karl till jobbet och presenterade sig som Roland Rus, (han var sångare i Sportlight, har även varit med i Vikingarna), han brukade kompa Alf och han undrade vad det gälde. Det var jag som pratade med honom, jag sa att vi var 16 galna kärringar som ville ha lite underhålling och att vi jobbade i åldringsvården. Han sa "jag pratar med Alf så hör vi av oss vilken dag som passar", dom ringde och vi bestämde en fredag. Det var i maj, fint väder så vi dukade långbord i trädgården. En timma innan dom skulle komma började det torna upp svarta moln på himlen, och åskan började mullra, vad gör man, nu hör till saken att vårat hus är inte så stort och inte storarummet heller, det var bara att bära ut en del av möblerna till ladugården. Kl 7 var dom här, och då bröt ovädret lös, regnade och åskade. Men vi satt inne i stugvärmen, åt och drack gott och med härlig underhållning. Det blev en oförglömlig kväll med dessa 2 killar.